Magnetic Island
Poängen med vårt stopp i Townsville var väl egentligen att få kika runt på Magentic Island. Så två av tre dagar tog vi färjan ut dit och bara hajkade runt. Moder jävla jord vad vackert det var! Såna otroliga landskap. Trots att vi höll på att smälta sönder i solen, redan slet med träningsvärk i våra stackars rumpeballar (alla som inte kan norska, det är ett värt ord att lägga på minnet! det betyder inget mindre än skinkor, fint va?), vattnet kokade och smakade klor, så kunde man inte låta bli att ändå distraheras av den häftiga känslan av att det faktiskt kändes helt möjligt att vi plötsligt skulle stöta på en dinosaur, eller av leken att vi var ensamma på en öde ö och bara skulle överleva om vi hittade till ett vattenhål. Vilket vi också gjorde! Så fin strand, helt för oss själva, med badbart vatten. Så överlevde gjorde vi helt klart!
Mellan alla våra expeditioner och utkiksplatser roade vi oss såklart med lite glasspauser. Kroppen måste ju belönas med det den gillar bäst. Vi hade ett speciellt ställe dit vi kom tillbaks ett par gånger. Första gången slogs vi nästan av bänkarna vi låg och tog igen oss på av chock - det var två riktiga, vilda papegojor som härjade runt på marken några meter ifrån oss. Stort, tänkte vi, och fortsatte smaska glass som om det inte fanns någon morgondag utan en aning om att nästa gång vi kollade upp skulle vi mötas av ännu fler! Och så bara fortsatte det, för var gång vi kom tillbaka. De bara kryllade av dom, och de var fasen tamare än duvorna på T-centralen, skulle upp på huvudet och greja och ha sig. Vi var dock inte tillräckligt papegojtama, så det närmsta vi kom var några blyga selfies med krabaterna, men det är ju inte fy skam det heller!